VLCD/ LCD-behandling
Livsmedel avsedda att användas i "energibegränsad kost för viktminskning" kan delas in i följande 2 kategorier:
" Very low calorie diet (VLCD), 450-800 kcal/dag
" Low calorie diet (LCD), 800-1200 kcal/dag
Det är kompletta kostersättningar som är underställda Livsmedelsverkets föreskrifter och skall innehålla en säkerställd mängd av såväl protein, fett och kolhydrater som vitaminer och mineraler. VLCD skall ha tillstånd från SLV medan LCD skall uppfylla kraven i EU-direktivet 96/8/EG d.v.s. följa SLV:s föreskrifter om vissa livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning. (SLV FS 1997:30).
LCD är en komplett kostersättning för viktkontroll när den ersätter hela dagsransonen och en måltidsersättning för viktkontroll när den kan ersätter en eller flera måltider inom ramen för dagsransonen. Om LCD-produkten är en måltidsersättning för viktkontroll skall produkten vara märkt med en uppgift om att produkten är lämpad för sitt ändamål endast som en del i en energibegränsad kost och att andra livsmedel bör ingå i denna kost.
VLCD/LCD skall ses som en introduktion till en längre period med kost och motionsbehandling.
VLCD kan användas utan läkarkontakt av friska, lätt till måttligt överviktiga personer under tvåveckorsperioder och för LCD är motsvarande tid 3 veckor. Vid kraftig övervikt i kombination med metabola rubbningar eller annan allvarlig sjukdom skall läkare och dietist finnas med i behandlingsteamet.
Behandling med pulverdieter ger en snabb initial viktminskning som kan ha betydelse för att motivera patienterna till fortsatt behandling. Långtidsresultaten med LCD är av samma storleksordning som för VLCD och farmakologisk behandling av fetma. (Rössner S, Torgerson JS. VLCD säker och enkel behandling av fetma. Läkartidningen 2000;97: 3876-3879).
Att tänka på vid VLCD/ LCD-behandling:
Vätskeintaget bör vara 2-2,5 liter per dygn för att undvika förstoppning. När behandlingen skall avslutas introduceras under några veckor vanlig kost samtidigt som VLCD/ LCD trappas ner. Detta följs av kost- och motionsbehandling.
Kirurgisk behandling
Kirurgisk behandling vid fetma kan vara aktuell för patienter med mycket kraftig övervikt och i regel då andra behandlingsinsatser inte givit bestående resultat. En allmänt accepterad minimigräns för kirurgisk behandling är BMI >40 eller BMI >35 om det föreligger allvarlig co-morbiditet som diabetes typ II, sömnapné och hjärt/kärlsjukdom.
Kirurgisk behandling av fetma har väl dokumenterad långtidseffekt på vikt och följdsjukdom/riskfaktorer hos individer med ett initialt BMI >40. Viktreduktionen efter kirurgi är 1/2 - 3/4 av övervikten och detta leder till en markant minskning av nyinsjuknandet i diabetes och en nästan helt normaliserad glukosnivå hos personer med typ II-diabetes samt har en kraftfull effekt på hälsorelaterad livskvalitet.
Gastric bypass leder till bäst resultat och är mest väldokumenterad av de olika kirurgiska metoderna. Mekanismen bakom Gastric bypass är hormonella förändringar beträffande aptit- och mättnadshormoner i kombination av att energitäta måltider kan orsaka postprandiala symtom (t ex dumping). Mekanismen bakom gastroplastik (t ex VBG och variabelt band) är till största delen restriktion. Malabsorptiva metoder, Biliopancreatisk Divergering med Duodenal Switch, utföres bara vid ett par kliniker i Sverige. Metoden ställer mycket stora krav på uppföljning av nutritionsstatus.
Kirurgisk behandling av fetma innebär att man måste välja näringsriktig mat i små portioner. Dessutom behöver man nästan alltid tillskott av vitaminer och mineraler livet ut. Ett år efter kirurgi har i allmänhet viktnedgången avstannat. Energiintaget är då i medeltal 1800 kcal/dag. Behandlingen kan vara mycket lyckosam om man är inställd på de förändringar en operation innebär.
Läkemedelbehandling
Precis som för andra kroniska folksjukdomar, till exempel diabetes typ 2, högt blodtryck och blodfettsstörningar, kan fetma bli föremål för läkemedelsbehandling. I nuläget finns två godkända läkemedel tillgängliga i Sverige.
Xenical verkar genom att hämma aktiviteten av ett enzym (lipas) vars uppgift är att i mag-tarmkanalen spjälka fettet från kosten. Genom att hämma lipasenzymet minskas fettupptaget och därmed finns förutsättningar för negativ energibalans, det vill säga att kroppen istället förbränner upplagarade fettreserver. Xenicalbehandling skall genomföras inom ramen för ett strukturerat kostbehandlingsprogram.
Reductil verkar genom att hämma återupptaget av vissa signalsubstanser (serotonin och noradrenalin) i centrala nervsystemet. Härigenom uppnås en ökning av mättnadskänslan efter en normal måltid samt i viss mån också en ökning av den basala ämnesomsätttningen. Även Reductilbehandling bör ingå i ett strukturerat långsiktigt kost- och motionsbehandlingsprogram.
Acomplia® är en CB1-receptorblockerare (CB=cannabinoid) och verkar genom att reducera överaktiviteten I det endocannabinoida systemet. Effekten är en minskning av lusten på feta och söta livsmedel. Acomplia® skall liksom Xenical och Reductil, ingå som en del av en strukturerad nutritionsbehandling.
För detaljer kring verkningsmekanism och bieffekter hänvisas till FASS-text för respektive läkemedel.(www.fass.se)
KBT - Kognitiv beteendeterapi- komplement till nutritionsbehandling vid övervikt/fetma
Vad är Kognitiv beteendeterapi?
Grunden inom Kognitiv Psykoterapi är att våra tankar, känslor och handlingar är ett resultat av vårt sätt att uppfatta och bearbeta utifrån och inifrån kommande information. Tidigt i livet skapar vi olika mönster utifrån erfarenheter av och inre föreställningar om omvärlden och oss själva. Dessa mönster kommer att fungera som ett filter genom vilket vi betraktar vardagen.
I ett nära samarbete mellan patienten och behandlaren arbetar man med problemlösning här och nu. Fokus riktas mot patientens föreställningar/kognitioner om hans eller hennes situation och det som stör den.
Kognitivt förhållningssätt
Kognitivt förhållningssätt handlar om att patient och behandlare möts som två vetenskapsmän som tillsammans formulerar och försöker lösa patientens problem. Båda är experter på var sitt område och har ansvar för att arbetet fortskrider.
I ett kognitivt förhållningssätt ser man människan som meningsskapande och meningssökande och i behov av att förstå och förklara det hon upplever.
Genom att fokusera på patientens upplevelser, tankar och känslor i situationer som orsakar problem för patienten blir dessa mer medvetna för patienten. Med vägledning av behandlaren kan patienten då pröva nya alternativa tankar och påverka sina känslor och upplevelser.
Patienten med övervikt/fetma reglerar ofta olika känslor med att äta.
När patienten får hjälp att känna igen olika känslor och att skilja mellan känslor och tankar kan man arbeta vidare så att patienten kan reglera sin känsla på ett mer funktionellt sätt. Patienten får därmed större möjlighet att etablera ett nytt, bestående ätbeteende och positivt påverka sin övervikt/fetma.
|