Remissvar: I den äldres tjänst (SOU 2008:126)Socialdepartementet har genom remissen daterad 2009-01-26 givit Dietisternas Riksförbund (DRF) möjlighet att yttra sig över förslag på kompetensreform för personal inom omsorg och vård av äldre. Förbundet anser att inrättandet av funktionen Äldreassistent är bra för att höja kompetens och status hos dem som arbetar med äldre och därmed bidra till en kvalitetshöjning av vården. Förbundet delar också synen på vilken kompetens äldreassistenterna bör inneha. Vi vill dock peka på och understryka några saker när det gäller nutritionsomhändertagande.Det ökande antalet ”äldreäldre” ställer allt högre krav på vårdresurserna, då hög ålder är den största riskfaktorn för sjukdom och funktionshinder. Oavsett om hälsan varit god eller man har varit sjuk länge, är sannolikheten för omfattande vårdinsatser under de sista levnadsåren stor. Näringsproblem är en naturlig del i många sjukdomsförlopp som drabbar äldre. Det kan leda till sjukdomsrelaterad undernäring som är allvarligt och innebär minskat välbefinnande och självständighet, försämrad kroppsfunktion samt ökad risk för sjukdom och död. De drabbade har ett omfattande behov av individanpassad vård under en längre tid, vilket ställer krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över professions- och organisationsgränser. För denna grupp äldre utgör mat och näring inte enbart matglädje utan också en viktig del av den medicinska behandlingen (SOS 2000:11). Ofta krävs individinriktade insatser i form av specialkost, nutritionsstöd och ätstödjande åtgärder och det behövs specialistkompetens för utredning, ordination och uppföljning. Det är också viktigt att framhålla sambandet mellan sår-, och fallprevention, rehabilitering och nutrition. För full effekt av preventiva och rehabiliterande insatser måste också nutrition inkluderas i arbetet. Med stigande ålder minskar muskelmassa, styrka och funktion. Detta tillstånd benämns sarkopeni och utgör en del i det normala åldrandet. Studier har visat att förekomsten ökar från 13–24 % vid 70 år till > 50 % över 80 år. Muskelmassan avtar från 30 års ålder och hastigheten i förlusten tilltar efter 60. Muskelstyrkan avtar med 20–40 % mellan 20 till 70 år. Sarkopeni utgör således ett folkhälsoproblem bland äldre som bidrar till funktionshinder med ökad risk för bland annat sår och fall, nedsatt förmåga att hantera stress i samband sjukdom och ökad dödlighet. För att bromsa denna utveckling krävs viktstabilitet och energi-, protein- och näringstät kost. Utredningen skriver att ” i takt med det ökade omsorgs- och vårdbehovet kommer efterfrågan öka på den kunskap som framförallt sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter besitter. Efterfrågan kommer också att öka behovet av fritidspedagoger, kulturarbetare och dietister med deras kompetens” och fortsätter ”Vi ser ett behov av ett mycket nära samarbete mellan den specialiserade Äldreassistenten och högskoleutbildad personal” där bl. a dietister nämns som mentorer, handledare och kvalitetssäkrare för att den specialiserade Äldreassistenten ska få stöd att klara sina arbetsuppgifter. ”Tanken är inte att den specialiserade Äldreassistenten ska ersätta dessa personalgrupper utan att yrkesgrupperna ska komplettera varandra för att bättre stödja den äldre och öka kvaliteten i insatserna”. Vi instämmer men vill samtidigt uppmärksamma att det finns 11 900 sjuksköterskor, 2900 arbetsterapeuter och 1600 sjukgymnaster som är kommunalt anställda (Aktuellt på äldreområdet 2008, SKL). Vilket skall jämföras med drygt 100 projektanställda kommundietister vars framtid är ytterst osäker när projekten som finansieras av stimulansmedel löper ut. Då dietister utgör en kraftigt underdimensionerad yrkesgrupp inom kommunal äldreomsorg är vi allvarligt oroade över om det inom nutritionsområdet inte kommer att finnas denna möjlighet till stöd av högskoleutbildad personal som utredning framhåller som viktigt. När nutritionsproblem uppstår måste Äldreassistenterna kunna vända sig till dietist för vägledning och ställningstagande till ordination av nutritionsstöd (som näringsdrycker, energimoduler). Det måste också tydliggöras vem som har tillräckligt med kunskaper för att validering av undersköterska. I texten står det vårdlärare tillsammans med erfaren undersköterska. Det räcker inte med tanke på hur lite kost och nutrition som sjuksköterskor och undersköterskor läser på utbildningen. För att säkerställa en rättvis bedömning med tillräckligt höga krav bör detta göras av person med kompetens och erfarenhet inom området, vilket naturligen borde vara en dietist. Vi vill också påpeka behovet av nutritionskompetens bland de lärare som skall utbilda Äldreassistenterna. Dessa måste bibringas basal kunskap om relationen mat, näring och hälsa för äldre, i matlagning samt få kunskap för att kunna identifiera individer som är i riskzonen att utveckla sjukdomsrelaterad undernäring. På sidan 149 i utredningen står att ” Även andra personalgrupper kan därutöver bedömas ha sådan kompetens. Det kan t.ex. i vissa delar handla om personer utbildade i social omsorg och socionomer men också om arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Vi föreslår att Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om vilka andra yrkesgrupper som anses ha sådan dokumenterad kompetens.”. Vi vill påpeka att dietister genom sin legitimation utgör en sådan yrkesgrupp. Sammanfattning Dietisternas Riksförbund stödjer utredningens förslag men förtydligande krävs om att Äldreassistent måste arbeta tillsammans med dietister på samma sätt som med arbetsterapeuter och sjukgymnaster. För att Äldreassistenten ska kunna utföra sitt arbete ska vederbörande ha en handledare. När det kommer till ”måltider, kost och näring” utgör legitimerad dietist den naturliga handledaren. Det måste också tydliggöras vem som har tillräckligt med kunskaper för att validera en undersköterska till att bli Äldreassistent. När det gäller kost och nutrition bör denna bedömning naturligen göras av dietist. Avslutningsvis vill vi betona vikten av det tvärprofessionella temaarbetet där nutrition måste jämställas med omvårdnad, rehabilitering, medicin och omsorg för god och säker vård av äldre i behov av äldreomsorg. Dietisternas Riksförbund (DRF), Ordförande Elisabet Rothenberg, tfn 0706-41 45 81, E-post: elisabet.rothenberg@vgregion.se |