Genmäle med anledning av krönikor och insändare av Jonas Colting i BT under våren 2009
Matglädje och kunskap går att förena!Mot bakgrund av den senaste tidens omfattande och förvirrade debatt om kostråd i BT, där krönikören Jonas Colting uttalar sig svepande och demoniserande om dietister utan att sky några arroganta invektiv, vill vi nu reda ut begreppen:1. Människan är allätare men för att anpassa energiintaget efter ett stillasittande liv bör de flesta av oss äta mindre fett… Människan är allätare och kan anpassa sig till rådande livsmiljö. Kroppen är en fantastisk maskin, men har svårt att klara långa perioder av låg aktivitetsnivå och högt energiintag. Under lång tid i vår historia fick vi arbeta hårt för att få tillgång till mat. Fenomen som portvinstå (gikt) och direktörsbuk (bukfetma) drabbade det fåtal som dagligen hade obegränsad tillgång till smör, grädde, fett fläsk och rött kött. Nämnda livsmedel har trots Coltings romantiska bild om ursprunglighet och naturlighet inte varit tillgängligt som vardagsmat för gemene man, mer än under senare tid. I dagens samhälle har aktivitetsnivån sjunkit avsevärt, samtidigt som vi nu har ett överskott på mat. Varannan vuxen svensk har övervikt eller fetma och ca 14% en stillasittande fritid enligt Socialstyrelsen folkhälsorapport 2009. Detta ger konsekvenser för den dagliga orken och utgör en betydande risk för allvarlig sjuklighet. För att anpassa matintaget till våra moderna förhållanden behöver vi äta kalorisnålare, men se till att den mat vi äter innehåller mycket näring. Fett är ett livsviktigt näringsämne. Människan behöver fettsyrorna linol- och linolensyra för sin överlevnad, eftersom kroppen inte kan tillverka dem. Fett ger samtidigt dubbelt så mycket energi per gram jämfört med motsvarande mängd kolhydrat eller protein och det tar liten plats i maten. Därför fungerar fett utmärkt som energiförstärkning av kosten till individer med högt energibehov som elitidrottare och svårt sjuka patienter. De flesta i Sverige är inte är elitidrottare som Jonas Colting, utan vanliga medelsvensson som försöker få in lite aktivitet i ett stressigt stillasittande liv. Det är på sikt ett mycket litet dagligt energiöverskott som ger en låg men konstant viktökning. Jämvikten mellan att å ena sidan få i sig lagom med energi och å andra sidan få tillräckligt av de livsviktiga fettsyrorna är grundbulten i råden om ett balanserat fettintag i Sverige anno 2009. Det är vilseledande att säga att alla kan äta hur mycket fett som helst och stora mängder mättat fett. 2. … och socker. Kolhydrater är vår vanligaste energikälla. Det finns mindre bra och bra kolhydratrik mat. Mindre bra är söta drycker och godis, som de flesta bör äta mindre av. Bra näringstät kolhydratrik mat och goda källor till kostfiber är t.ex. grovt bröd, rotsaker, frukt, potatis och spannmålsprodukter. Kostfiber reglerar blodfetts- och blodsockernivåer och bidrar till immunförsvarets funktion. Att skrämmas med att vanliga näringsrika livsmedel är "kolhydratfällor" är ogenomtänkt när man som Colting ger kostråd åt allmänheten. 3. Minska mängden animaliskt fett och protein - för miljöns skull! Om vi utesluter bra kolhydratrika livsmedel och ersätter dem med fett och protein påverkas inte bara näringsinnehållet. Matkostnaden ökar och variationsmöjligheterna minskar - vilket medför att matglädjen påverkas. En annan aspekt är klimatet och matförsörjningen globalt. Feta och proteinrika livsmedel är resurskrävande att producera. Den som vill göra klimatsmarta val bör äta mer från växtriket. 4. Dietisternas arbete bygger på vetenskap, är individanpassad och långsiktigt hållbar. Av landets drygt tusen legitimerade dietister arbetar ett fåtal med kostrådgivning till friska och övriga med behandling av kostrelaterade sjukdomstillstånd. Oavsett om dietisterna ger förebyggande eller behandlande råd görs det utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi har att ta hänsyn till vad människor tycker om, är vana vid, har råd med och annat som påverkar möjligheten att följa kostråd. Coltings tillmälen om att vi är en fördummad hejaklack och oförmögna till kritiskt tänkande säger mer om honom än om dietistkåren. Av erfarenhet vet vi att mycket små förändringar i matvanorna kan ge stora vinster för hälsa, rörlighet och livsglädje. Det viktiga är att göra förändringar som går att hålla fast vid. Extremdieternas akilleshäl är ofta att det är tråkigt, svårt och dyrt att strikt utesluta hela livsmedelsgrupper, dessutom förödande för näringsinnehållet. Vi ställer oss också undrande till de ilskna utfallen mot Livsmedelsverket. Colting utmålar myndigheten som okunnig och konspirerande. Livsmedelsverkets kostråd är inte tvingande utan rådgivande utifrån gällande kunskap och bygger på breda internationella rekommendationer. Dessa gäller friska i olika åldersgrupper och syftar till att förebygga ohälsa. Ingenting annat. Vi är fria att göra våra egna val i matbutiken och vid matbordet. Sammanfattningsvis stöder vi balanserade vägledande kostråd som bygger på matglädje, hög näringstäthet och rimliga matkostnader. Vi anser att kostbehandling är ett kostnadseffektivt och verksamt alternativ till extremdieter och läkemedel vid behandling av fetma, diabetes och blodfettsrubbningar. Forskningen inom mat, hälsa och sjukdom är dynamisk och som yrkeskår välkomnar vi det ökade intresset för vårt ämnesområde. Dietisternas Riksförbund (DRF) Anna Svensson, Mona Skoglund, Carina Samuelsson, Irene Hugosson och Christina Friman Olson, Kristina Wirén leg. Dietister Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Sofia Kallenius och Kristina Dahlberg, leg. Dietister Primärvården Borås/Bollebygd Charlotte Rutgersson, Therese Lindh och Julia Backlund, leg. Dietister BHV/Barnmedicin Borås |