Etisk kod för dietister

För forskning som utförs i utbildningssyfte har handledaren ytterst ansvaret för att de forskningsetiska aspekterna beaktas.


Terminologi
Nedan definieras ett antal nyckeltermer som ofta används i dietistens arbete och som även används i den etiska koden för dietister. Många av de ord som definieras förekommer även i vardagliga sammanhang men då i varierande betydelse. För dietistens fackområde krävs dock en mer stringent terminologi. Listan kommer efterhand att utökas och definitionerna att vidareutvecklas. Termlistan är utarbetade av arbetsgruppen för etisk kodex inom DRF.

Term	Definition
Artificiell nutrition	Ett internationellt samlingsbegrepp för artificiell tillförsel av näring dvs enteral och parenteral nutrition.
Berikning	Tillsats som ökar matens innehåll av energi och/eller näring, antingen via enskilda näringsämnen, med hjälp av livsmedel eller specialprodukter.
Dietetik	Läran om specialkost och anpassad kost och dess betydelse fysiologiskt och patofysiologiskt.
Enteral nutrition (EN)	I denna terminologi definieras EN som artificiell näringstillförsel via mag-tarmkanalen (nasogastrisk sond, gastrostomi och jejunostomi). EN kan även användas i en vidare bemärkelse och inkludera oralt intag.
Food(s) for special medical purposes (FSMP)	Food(s) for special medical purposes är livsmedel för speciella medicinska ändamål som indelas i följande tre kategorier. a) Kompletta - näringsmässigt kompletta livsmedel med en standardiserad näringssammansättning som om de används enligt tillverkarens anvisningar kan utgöra den enda näringskällan för de personer som de är avsedda för. b) Kompletta sjukdomsspecifika - näringsmässigt kompletta livsmedel med en sammansättning som är särskilt anpassad för en viss sjukdom, åkomma eller medicinskt tillstånd, och som om de används enligt tillverkarens anvisningar kan utgöra den enda näringskällan för de personer som de är avsedda för. Kan också användas som ersättning för en del av kosten eller som ett komplement till patientens diet. c) Icke kompletta - näringsmässigt ej kompletta livsmedel med en standardiserad näringssammansättning eller en sammansättning som är särskilt anpassad för en viss sjukdom, åkomma eller medicinskt tillstånd och som inte är lämpliga att använda som enda näringskälla. Kan också användas som ersättning för en del av kosten eller som ett komplement till patientens diet. (Se EU-direktiv1999/21/EG och Mat och Näring för sjuka i vård och omsorg, Livsmedelsverket, 2003).
Kost	Den blandning av olika livsmedel, dvs mat och dryck som intas dagligen.
Kostbehandling	Behandling med hjälp av kost för att förebygga, lindra eller bota sjukdom/symtom. Se bild.
Kostinformation	Överföring av generell kunskap om kost till enskild, grupp eller befolkning.
Kostråd	Konkret förslag på tillvägagångssätt avseende kostförändringar.
Kostrådgivning	Överföring av generell eller specifik kunskap om kost kombinerat med konkret förslag på tillvägagångssätt avseende kostförändringar.
Kosttillskott	Tillskott av näringsämne vanligen i form av tabletter, kapslar eller mixtur.
Kosttillägg	Produkter som används som ett komplement till den vanliga maten när den inte räcker till för att tillfredsställa behovet av energi och/eller näring. Se SÄR-NÄR och FSMP. Orden flytande kosttillägg och näringsdryck används ofta synonymt.
Malnutrition	Ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen som medför ett tillstånd av ökad sjuklighet. Den vanligaste formen av undernäring i svensk sjukvård är orsakad av en kombination av energi- och proteinbrist, protein-energi malnutrition (PEM).
Mat	Föda för människor.
Mellanmål	Livsmedel som intas mellan huvudmåltiderna.
Nutrition	Läran om energiomsättning och näringsämnen samt deras funktion i kroppen. Nutrition innefattar också näringsbehov, livsmedelskonsumtion och kostvanor samt sambandet mellan kost och sjukdom. Vidare ingår de åtgärder som dietisten vidtar utifrån denna kunskap.
Nutritionsbehandling	Begreppet nutritionsbehandling innefattar många olika aspekter och dimensioner. I figur 1 illustreras schematiskt själva processen samt ordningen för dem i de ingående delarna. I figur 2 beskrivs övergripande de olika terapiformer som nutritionsbehandlingen kan innehålla.
Nutritionsdiagnos	Den diagnos som ligger till grund för nutritionsbehandling. Klassificeras med ICD10-koder. Kan sammanfalla med medicinsk diagnos, men behöver inte göra det.
Näringsdryck	Se kosttillägg. Ordet näringsdryck används även för egentillverkade drycker.
Nutritionsstöd	Tillförsel av näringsämnen till patient på annat sätt än vanligt ätande. Inkluderar inte vätsketerapi i syfte att normalisera kroppsvätskor och återställa elektrolytbalansen.
Parenteral nutrition (PN)	Tillförsel av näring via perifer/central ven. Kan variera med avseende på substrat och innehålla allt från enbart glukos till mer fullständig näringstillförsel inkluderande även amino- och/eller fettsyror.
Specialkost	Mat vid specifika sjukdomstillstånd. Dialyskost, fettreducerad kost, glutenfri kost, laktosreducerad kost och proteinreducerad kost definieras som specialkost. (enligt Mat och näring för sjuka i vård och omsorg, Livsmedelsverket, 2003)
Livsmedel för särskilda näringsändamål. SÄR-NÄR	Livsmedel för särskilda näringsändamål. Här avses livsmedel som på grund av särskild sammansättning eller tillverkningsmetod skiljer sig från övriga livsmedel och som är särskilt lämpliga för personer som behöver speciell kost. (Se Mat och Näring för sjuka inom vård och omsorg, Livsmedelsverket 2003).
Total parenteral nutrition (TPN)	Patientens fullständiga energi- och näringsbehov är tillfredsställt via nutrition i perifer/central ven.

Nutritionsbehandling
Begreppet nutritionsbehandling innefattar många olika aspekter och dimensioner. I figur 1 illustreras schematiskt själva processen och 2 beskrivs övergripande de olika terapiformer som nutritionsbehandlingen kan innehålla.



Denna kod är utarbetad av Dietisternas Riksförbund (DRF) 2005, version 1.Lilla Nygatan 14, Box 2026, 103 12 Stockholm

I arbetsgruppen för etisk kodex och terminologi ingår: Elisabet Rothenberg, Ninni Wärenstam-Löfgren, Marlene Olivares-Dahlby, Ylva Orrevall, Maria Magnusson samt Professor Bo Petterson.